Monday 2 September 2013

Åter i Europa

Och åter i ett land med internet mest överallt. Har ägnat dagen åt att svära över min telefon som vägrat internetåtkomst. Tills jag upptäckte optionen "enable data communication on mobile network" som jag tydligen desaktiverat. Goddag yxskaft, lite sömnig idag. Ser fram emot en joggningsrunda ikväll, änteligen.
posted from Bloggeroid

Sunday 1 September 2013

Refräng

Sådär ja, änteligen tar jag mig tid att skriva ordentligt! Ofta är vi så trötta när vi kommer hem, även om det inte är otroligt sent. En liten ommöblering bland telefonernas minneskort har också gjort att jag inte haft rätt bilder tillgängliga. Men det där är ju detaljer som knappast intresserar någon.

Refrängen är det alltså dags att tänka på, även om jag aldrigt riktigt förstått det uttrycket. Refrängen är ju det som upprepas gång efter annan, om man ska avsluta något torde det vara epilogen eller efterspelet man ska tänka på. Nåväl, det börjar i alla fall bli dags att tänka på refrängen.

Äntligen fick jag ett foto av Dag Hammarskjölds bro, även om efternamnet är skymt bakom
vägarbetaren (i reflexväst!) och man endast kan ana "Pont Dag Ham", även detta med en bra zoom.

Dagarna ägnas mycket åt att träffa folk; släktingar eller andra bekanta. Mycket bil åks det, det är så man förflyttar sig här. Att gå till fots är sällsynt bland andra än dem som inte har något annat val, jag misstänker att det är en säkerhets- såväl som statusfråga. Det där med säkerheten är inte obefogat, fotgängarna kryssar vant mellan bilarna på vägen och om man inte är van blir nog kryssande mycket vanskligt. Jag får erkänna att det är en av de aspekter jag uppskattar minst av livet här, denna totala låsning till bilen. Jag tycker om att röra mig till fots eller på cykel, det är också de allra bästa sätten för att lära känna ett ny stad! För den som vill vara riktigt lokal här finns förstås "Esprit de mort"-minibussarna, men de är som namnet antyder tämligen olycksdrabbade.

En "Esprit de mort"-buss, som är ombyggd med träbänkar istället för
säten och enligt lagen inte har rätt att mer än 32 passagerare.

Det har därmed varit en vecka med mycket lite träning, ett sim- och ett gympass är allt. Det är knappast omöjligt att ut och springa - idag såg vi t ex en kille som sprang fram och tillbaka på gatan - men man bör nog ge sig upp väldigt tidigt på morgonen. Trots min dåliga form blev jag eld och lågor när jag igår hittade information om ett halvmaraton imorgon (söndag) bitti. Start och målgång på Stade de Martyrs och det hade nog blivit just så, ett martyrskap. Jag brukar hävda att ett halvmaraton klarar man helt utan speficik förberedelse om man har en någorlunda grundform, så jag hade fått försöka bevisa det. Och jag hade nog kommit runt, om inte annat på ren vilja, men till slut kom vi fram till att rent logistiskt passade det mycket dåligt. Det var ju skönt att kunna skylla på det för allvarligt talat hade jag nog varit tvungen att svälja mer stolthet än damm under loppet, och det vill inte säga lite... Argumentet att det hade varit roligt att ha gjort en semi i Afrika bara för sakens skull, det var inte tillräckligt tungt. 

Denna bild är till min käre far: det finns järnväg här! Just denna används nog inte, jag har över huvud taget inte sett några tåg, men det finns flera stationer och ryktas om att det faktiskt finns ett tåg mellan järnvägsstationen och flygplatsen (detta är dock inget gemene lokalbo känner till; guideboken skvallrade).

Igår kväll var det "officiell presentation" av mig med familjen, det var mycket trevligt! Nog hade jag träffat de flesta innan, men det här var en lite mer organiserad form med mängder av mat, långbord, och alla onklar som är i livet på plats. Väldigt roligt att träffa föräldrar och syskon till dem som jag redan känner från Paris. På det stora hela känner jag mig mycket varmt välkomnad, något som märktes inte minst nu ikväll när mina svägerskor presentade mig med flera klänningar som de låtit sy upp av en lokal sömmerska. Denna sömmerska tog måtten i förrgår och har varit imponerande produktiv med tre klänningar och en ensemble med överdel och kjol. 

Imorgon kväll tar jag planet hem till Paris, återkomst måndag morgon då det bär av till jobbet. Jag ska försöka få till något eller några mer inlägg för att sammanfatta resan och några av alla de intryck jag fått. Mycket observation, mycket kulturkrockar (hur möter man ett glatt "du har gått upp i vikt sedan sist" som är menat som en komplimang?), mycket värme och mycket...mygg! Ingen malaria än så länge, peppar peppar :)

Saturday 31 August 2013

All still good!

Jag återkommer, lovar! Mycket bra dag igen, men fullspäckad.

posted from Bloggeroid

Thursday 29 August 2013

Kortis

Allt gott, ville bara säga det och att jag återkommer imorgon!

posted from Bloggeroid

Wednesday 28 August 2013

La traversée, eller Vatten, vatten, bara vanligt vatten.

La traversée, överresan, är att resa över floden Congo mellan Kinshasa och Brazzaville, två städer där vattnet är ständigt närvarande i form av världens näst största flod efter Amazonfloden (avseende vattenflödet). Den resan gjorde vi idag, en expedition som förenklades något tack vare nyttiga kontakter som hjälpte med visumprocesserna. Ibland är ett kongolesiskt pass mer gångbart än ett svenskt, konstigt vore väl annat. Faktiskt hade jag lite problem att komma in i landet i söndags kväll; Sveriges medlemskap i EU är tydligen inte så känt härnere och de ville se mitt uppehållstillstånd i Frankrike. Något sådant har jag aldrig haft, men det löste sig ganska snart. Inte helt dumt faktiskt att bära ett kongolesiskt efternamn här. Vi hade också turen att få en snabb liten motorbåt som tog oss över på inte mycket mer än fem minuter. Fartvinden gjorde att det slet rejält i hår och prylar, men vi fick i alla fall flytvästar som verkade någotsånär funktionella dessutom.

Full gas ut ur Kinshasas hamn

Kinshasa skyline, som skiljer sig något från sin granne med fler höga byggnader.

Besöket i Brazza blev kort men det var ändå roligt att se en annan stad. Tiden var för kort för att jag verkligen skulle hinna skapa mig en uppfattning, men jag har diskuterat litegrand med folk här angående skillnaderna mellan städerna. Det kanske är basfakta för många, men en av grundförutsättningarna för en hårddragen jämförelse torde vara att RDC (Kongo Kinshasa) är kapitalistiskt, emedan RC (Kongo Brazzaville) är socialistiskt. Någon menade på att Brazza har förändrats mindre, medan det i Kinshasa byggs mycket och finns goda möjligheter till avancerad sjukvård, tillgång till moderna faciliteter såsom internet etc - för den som har de ekonomiska resurserna vill säga. Jag undrade om det samtidigt var så att de fattiga i Brazza har det bättre ställt än de fattiga i Kinshasa men svaret på det var att en fattig i Kinshasa fixar alltid mat på något vis, till skillnad från sin granne. Jag vågar inte äventyra mig längre i någon sorts sanningsenlig jämförelse; allt jag skriver är baserat på hörsägen så den som verkligen är intresserad hänvisas vänligt men bestämt till säkrare källor :). För att dra ner analysen på en lägre nivå åkte vi förbi en tygmarknad som imponerade mycket, jag hoppas kunna finna en dito i Kinshasa och äntligen få hem ett av de färgstarka afrikanska tygerna (och nu gör jag det där generalfelet att säga afrikanska när jag kanske egentligen borde säga kongolesiska..)!
Utsikt över västra delarna av Brazzaville från den mycket trevliga lunchrestaurangen.


Utsikt mot Kinshasa från samma restaurang.
Efter en mycket god och framförallt scenisk lunch vid flodens kant var det dags för hemfärd. En sista iakttagelse; jag upplevde prisnivån på restaurangen något lägre här än i Kinshasa, men fortfarande är det priser som är helt ouppnåeliga för den allra största majoriteten av befolkningen. Det är verkligen som jag hade hört innan, att här finns två olika världar: en för de som har och en för de som inte har.

Återigen gasen i botten, nu med Brazzavilles hamn i bakgrunden.

Reguljär passagerarfärja på väg mot Kinshasa. Jag hoppas ingen såg hur
jag tog kort men i så fall var de långt bort för att uttrycka sin irritation...

En suddig bild (sista gången jag använder den digitala zoomen på kameran)
som visar hur dessa färjor rör sig i grupp om tre.

 
En ö mitt i floden på väg mellan världens två mest närbelägna huvudstäder
Ankomst till Kinshasas hamn.

Ännu en mycket bra dag till ända, dags att gå till sängs och fightas med myggen!



Tuesday 27 August 2013

Fot(o)genisk...?

Periplerna i det forna Leopoldska rikets huvudstad fortsätter. Vi har hälsat på gamla och nya bekanta, utforskat en modern stormarknad och förberett lite formaliteter inför morgondagens besök i Brazzaville. Ingen annan stans i världen finns två så närbelägna huvudstäder.

Folk är överlag mycket trevliga och hjälpsamma. Mina kunskaper i lingala är mycket begränsade, men å andra sidan blir folk mycket glada av att en uppskattar deras inhemska mat. För mig är det alldeles självklart att inte äta pasta och sås, utan manioc och rökt fisk. Ett lands gastronomi torde vara bland det mest levande av dess kulturarv.

Men visst finns det undantag. Kongoleser tycker tydligen inte om att man fotograferar dem utan deras medgivande, och det kan jag ju förstå. Men låt säga att de tycker Verkligen inte om det. Jag fick syn på bilen på bilden nedan och som ni kanske förstår ville jag genast ta en bild:



Jag tog två bilder och på den här zoomade jag ordentligt. Så ordentligt att jag inte märkte att i mitt objektivs blickfång fanns en fotgängare. Han blev rejält uppretad och kom fram och började slå på bilrutan, snabbt ackompanjerad av två vänner. Jean kunde vifta så gott han ville att jag minsann tagit kort på glassbilen; chauffören fick vackert starta bilen och köra mot rött för att komma undan. Själv vågade jag inte ta någon mer bild sedan, och missade även idag Dag Hammarskjölds bro, rest 2009 under kinesisk försorg, som så mycket annat här.

Innan denna incident lyckades jag dock någorlunda diskret sno åt mig några bilder genom bilfönstret, alltid i hopp och viss omsorg att inte fokusera på någon enskild. Men ändå, det tål att sägas att personerna på bilderna har ingen anknytning till texten.


Bild in på en gata i ett enklare kvarter (camp), kantat av marknadsstånd.


Kineserna står bakom det mesta inom konstruktion här.


Bild från en bibelskola, som tydligt visar var vi är i alla fall!

Jag ber om ursäkt för att alla bilder hamnar i slutet, jag är inte helt hemma med min blogg-app och kan inte flytts runt dem. Framförhållning vore bra i skrivandet :)

posted from Bloggeroid

Rik dag

Dagen har varit mycket rik, nästan så jag undrar om jag verkligen har ord att beskriva den.

Höjdpunkten var ändå att stiga in i storstugan hemma hos J's familj och först höra deras utrop vid åsynen av den icke väntade äldste sonen, och sedan hur intensiteten i dessa rop mångdubblades när de såg att han inte var ensam... Välkomnandet blev varmt och mycket kärt.

Timmen är nu sen och orden fattas mig, jag stannar därför där men postar några bilder från dagen. Någon fotograf blir jag nog aldrig och idag fattas både kvalitet och kvantitet. Har i alla fall bytt till min gamla telefon för att få lidligt bra bildkvalitet.


En gatukorsning. Passagerare i öppna dörrar eller på biltak förvånar ingen.


En tjusig liten gul fågel...pappa?


Stark internationell närvaro.

posted from Bloggeroid