Det har gått drygt ett år sedan vi flyttade in vår lägenhet, som jag tycker mycket om med sin öppna planlösning och med hörnfönster. Sådant som är rent typiskt franskt, såsom att man måste gå igenom halva lägenheten för att tvätta händerna efter man varit på toa, det har jag lärt mig att leva med (för den skull inte uppskatta).
När den första tidens konvalescens med armen i gips var över efter inflyttningen, tog vi allt tag i vissa saker. Det dröjde inte så länge innan bäddsoffan ersattes av en riktig säng, och stoltheten var stor när vi skruvat ihop vår egen kökshalvö. Måhända dröjde det till februari någon gång innan vi fick hjälp att såga till bänkskivan, men vi rör oss ännu inom ett halvår.
Det finns dock saker som haltar. Ta belysningen t ex. Käre bror var förvisso snäll när han menade på att det är i alla fall enhetligt i alla rum, men enhetligt eller inte; glödlampor i nakna trådar är verkligen inte snyggt. Det blir liksom så när man inte har de verktyg som behövs och man måste be om hjälp med en mer kraftfull borr för att kunna få hål i väggarna. Efter ett tag vänjer man sig också och ser inte eländet (vilken husbyggare har inte haft en detalj som till slut får vänta i 20 år??). Men nyligen fick vi faktiskt för oss att köpa lampor på IKEA, tre stycken enkla till att börja med i vardagsrummet. Jag städade lite våldsamt en gång (eller vad jag nu gjorde men städa låter bra) och en brakade i golvet så glaset sprack. Men två av tre överlevare, det är ändå ett ganska gott facit och igår - änteligen - kunde de sättas upp! Efter lite rannsakning insåg jag att vardagsrummet förmodligen inte är mest akut utan de båda kupolerna hamnade i extrarummet för att skydda ovetande små barnfingrar. Wow - two down, five to go!! Även en gardinstång kom upp och förhoppningsvis kan jag och mor få upp gardinerna i helgen. Hoppas innerligt det inte behöver sys för just som jag fick ordning på elektroniken i symaskinen började mekaniken krångla:/
Denna montering skedde med hjälp från inlinesvännen F som i allra första hand kom för ugnens skull. Jodå, tillsammans med allt annat på IKEA köpte vi en ugn i fjoll, nöjda och glada för fem års garanti. Det första året har den klarat alldeles utmärkt, det verkar inte ha slitit så hårt på den att tjänstgöra som förvaring. Här får man nämligen inte koppla in sin ugn i första bästa uttag och den ska kopplas direkt i 32A-uttaget. Signade F, han ordnade till det, limmade sladden längs väggen och ugnen puttrade glatt igång!
Vilket jag firade igår med lussekattsbak. De ser fina ut i alla fall, lite bleka då jag fick använda saffransflingor, den enda malda saffran som stod att få tag i kostade i runda slag 45 kr för 0,4gram. Ok att saffran är dyrt men 54kr/påse har nog inte Sverige kommit till riktigt än. Pepparkaksdeg satte jag också, tanken var att göra de skurna pepparkakorna mamma hittade recept på i en inredningstidning för några år sedan. Inredningstidning var det, jag försökt förtvivlat komma ihåg titeln för att kunna googla rätt på receptet. "Sköna hem"?, "Vårt hus"? Vad heter svenska hemtidningar? När mina namnförslag till slut landade på "Hus i Helvete" insåg jag att jag förmodligen inte skulle hitta rätt men chansade på att konsultera receptboken. Mycket riktigt, där hade jag faktiskt klistrat in receptet (från "Vår Bostad") och i morse blev det nygräddade pepparkakor. Lade även in en degrulle i frysen, de är så otroligt snabba att göra att man faktiskt kan kostade på sig nygräddade - om inte annat för doftens skull - på julaftons morgon. Förlåt, juldagen är det ju som räknas här.
Ugnen då, höll den måttet? Jodå, den gräddade duktigt. Lite extra duktigt på ena sidan men med fläkten på ordnade det upp sig. Några pepparkakor blev dock så brända att jag inte ens ville slänga ut dem till kråkorna. Undrar om vi har kråkor här. Paaapppaaa!! Vad är det för fågel som bor utanför vårt köksfönster ibland? Tänkatänka...det är misstänkt likt en duva. För litet för att vara en pingvin och för grått för att vara papegoja.
Sådär, nu kan inte andra advents-städningen skjutas upp mer, dags ta tag i det, hejandes på skidskytteherrarna i bakgrunden.
När den första tidens konvalescens med armen i gips var över efter inflyttningen, tog vi allt tag i vissa saker. Det dröjde inte så länge innan bäddsoffan ersattes av en riktig säng, och stoltheten var stor när vi skruvat ihop vår egen kökshalvö. Måhända dröjde det till februari någon gång innan vi fick hjälp att såga till bänkskivan, men vi rör oss ännu inom ett halvår.
Det finns dock saker som haltar. Ta belysningen t ex. Käre bror var förvisso snäll när han menade på att det är i alla fall enhetligt i alla rum, men enhetligt eller inte; glödlampor i nakna trådar är verkligen inte snyggt. Det blir liksom så när man inte har de verktyg som behövs och man måste be om hjälp med en mer kraftfull borr för att kunna få hål i väggarna. Efter ett tag vänjer man sig också och ser inte eländet (vilken husbyggare har inte haft en detalj som till slut får vänta i 20 år??). Men nyligen fick vi faktiskt för oss att köpa lampor på IKEA, tre stycken enkla till att börja med i vardagsrummet. Jag städade lite våldsamt en gång (eller vad jag nu gjorde men städa låter bra) och en brakade i golvet så glaset sprack. Men två av tre överlevare, det är ändå ett ganska gott facit och igår - änteligen - kunde de sättas upp! Efter lite rannsakning insåg jag att vardagsrummet förmodligen inte är mest akut utan de båda kupolerna hamnade i extrarummet för att skydda ovetande små barnfingrar. Wow - two down, five to go!! Även en gardinstång kom upp och förhoppningsvis kan jag och mor få upp gardinerna i helgen. Hoppas innerligt det inte behöver sys för just som jag fick ordning på elektroniken i symaskinen började mekaniken krångla:/
Denna montering skedde med hjälp från inlinesvännen F som i allra första hand kom för ugnens skull. Jodå, tillsammans med allt annat på IKEA köpte vi en ugn i fjoll, nöjda och glada för fem års garanti. Det första året har den klarat alldeles utmärkt, det verkar inte ha slitit så hårt på den att tjänstgöra som förvaring. Här får man nämligen inte koppla in sin ugn i första bästa uttag och den ska kopplas direkt i 32A-uttaget. Signade F, han ordnade till det, limmade sladden längs väggen och ugnen puttrade glatt igång!
Vilket jag firade igår med lussekattsbak. De ser fina ut i alla fall, lite bleka då jag fick använda saffransflingor, den enda malda saffran som stod att få tag i kostade i runda slag 45 kr för 0,4gram. Ok att saffran är dyrt men 54kr/påse har nog inte Sverige kommit till riktigt än. Pepparkaksdeg satte jag också, tanken var att göra de skurna pepparkakorna mamma hittade recept på i en inredningstidning för några år sedan. Inredningstidning var det, jag försökt förtvivlat komma ihåg titeln för att kunna googla rätt på receptet. "Sköna hem"?, "Vårt hus"? Vad heter svenska hemtidningar? När mina namnförslag till slut landade på "Hus i Helvete" insåg jag att jag förmodligen inte skulle hitta rätt men chansade på att konsultera receptboken. Mycket riktigt, där hade jag faktiskt klistrat in receptet (från "Vår Bostad") och i morse blev det nygräddade pepparkakor. Lade även in en degrulle i frysen, de är så otroligt snabba att göra att man faktiskt kan kostade på sig nygräddade - om inte annat för doftens skull - på julaftons morgon. Förlåt, juldagen är det ju som räknas här.
Ugnen då, höll den måttet? Jodå, den gräddade duktigt. Lite extra duktigt på ena sidan men med fläkten på ordnade det upp sig. Några pepparkakor blev dock så brända att jag inte ens ville slänga ut dem till kråkorna. Undrar om vi har kråkor här. Paaapppaaa!! Vad är det för fågel som bor utanför vårt köksfönster ibland? Tänkatänka...det är misstänkt likt en duva. För litet för att vara en pingvin och för grått för att vara papegoja.
Sådär, nu kan inte andra advents-städningen skjutas upp mer, dags ta tag i det, hejandes på skidskytteherrarna i bakgrunden.
4 comments:
Säger den Kaj-Kaj så är det en kaja! Flocklevande bevingad ohyra som fär ett himmelens oväsen. För övrigt undanber jag mig kommentarer om saker som legat ogjorda i 20 år ... Så de så!
jag tror det är en duva, det är nog den allra vanligaste fågeln här. Och de 20 åren, det var då inte mer riktat till dig än till någon annan! Jag tror det står att finna i nästan alla hus...
Det fanns ju en taklist i trappen som aldrig kom dit. Det var den jag tänklte på :-) Och, som du sa, dessa lister finns nog i alla hus
var det inte en golvlist? ;-p
Post a Comment