Sitter på jobbet med näsan i Matlab, det går faktiskt rätt bra så jag borde inte låta mig distraheras av min blogg (som ändå legat i träda en månad!), men så drog jag mig till minnes min senaste midsommar i Sverige, sex år sedan nu:
http://cern2007.blogspot.fr/2006/06/svensk-midsommar.html
Hade ett vagt minne om att det fanns ett foto på Höganässkålen och jordgubbarna, men jag får väcka fram bilden inombords istället. Det går ganska bra faktiskt.
I år blir det inget midsommarfirande för min del, men inlinestur om vädret tillåter vilket det ser ut att göra. Midsommar finns inte här, även om det alltid är Fête de la Musique den 21 juni, tydligen även i Sverige sedan 2010. Härligt med liv och rörelse på gatorna, det känns till slut som att sommaren är på gång (men "mid"sommar...nja jag vet inte ;) ).
Njut nu allihop, i sol eller regn (denna eviga stötesten) och med sill, snaps, ägghalvor och allt vad det kan vara!!
Friday 22 June 2012
Tuesday 15 May 2012
Ensamresenär
Tack vare mitt jobb kommer jag ut och reser då och då; min far brukar påminna mig om hur jag för några år sedan önskade att min framtida arbetsgivare skulle komma att betala mina resor för mig. Inte betald semester alltså, utan chansen att få resa i jobbet. Och den har jag ju faktiskt fått!
Just nu är jag i Portland, OR, en stad som efter bara några timmar tycks mig mycket trevlig. Rena och fina gator och en älv i mitten längs vilken man kan springa och åka inlines. Sånt tycker jag om!
Nästan alltid när jag är ute och reser så gör jag det på egen hand och jag har kommit fram till att jag trivs ypperligt med det, även om jag haft några fantastiskt fina dagar hos A&S i SF. Alla som någon gång kommit i den minsta kontakt med nämnde far (ja jag har ju nu endast en och det räcker gott) vet förmodligen varifrån det draget kommer. Jag ser mig gärna som ett ganska socialt djur som tycker om att träffa vänner och inte är rädd för att prata med nya människor. Jag kan babbla på om i princip vad som helst, ungefär som här på bloggen. Men det där med att resa själv, det har verkligen sina fördelar. Du kan göra precis vad du vill, äta precis vad du vill, hoppa över precis hur många muséeer du vill och träna när du vill (allt detta när tiden inte är styrd av jobb, givetvis). Inte att förglömma, du kan sprida ut dina prylar över precis hela golvet i hotellrummet och den enda som möjligen suckar över det är den som ska städa men det behöver du inte bevittna med egna ögon.
Visst kan det vara lite tråkigt att inte dela upplevelsen (förutom på bloggen eller facebook eller annat lagom anonymt forum förstås). Det är också bra mycket roligare att titta på gemensamma bilder efteråt, än att visa foton på statyer som betdyer noll och intet för en annan. Jag tycker självklart om att resa med någon också, det blir bara ytterst sällan tillfälle till det. Ledig tid tillbringar jag faktiskt ganska sällan på resande fot, borträknat Sverigebesök. Men kanske är det så med resesällskap, att jag vill ändå göra alla de där sakerna som passar bra i mitt lilla huvud, men jag vill samtidigt inte styra och ställa med den andre utan vill att hen också ska få sin vilja igenom. Ungefär, jag vill ju inte tvinga den andre att välja mellan rött och rött, däremot får ju hen gärna välja rött även om grönt finns som alternativ. Och det är där det gäller att öppna ögonen, för inte sällan visar det sig att det gröna faktiskt inte var så dumt!
Ojoj, nu trasslade jag in mig. Dessutom är det dags att sova. Men jag måste ju få nämna några ord om den härliga bokhandel jag tillbringade två timmar i ikväll. Min hotellvärd sade att det var USAs största, det låter jag vara osagt men den räckte alldeles utmärkt för mig. Där fanns såväl nya som begagnade böcker och i de allra flesta genrer. Till slut kom jag ut med följande titlar:
Mexican Cantina Cooking
The bad girl (av Vargas Llosa, som för att gottgöra för titeln)
Breakfast in Bed - morning menus for sensational beginnings
Parisians - an adventure history of Paris
Generation X
Malaria dreams - an African adventure
Stuff Parisians like
99 ways to cut, sew & deck out your denim
Back to the Congo
En ganska salig blandning där jag hade ögonen på ganska många andra kokböcker men stillade mig eftersom det så ofta slutar med att jag dreglande bläddrar i dem men sen lagar maten efter ett recept på nätet. En frågor-och-svar-bok om sömnad blev också ratad, då jag insåg att alla mått etc var angett i icke-metriska enheter och jag därmed skulle behöva ta till ytterligare en steg i processen. Likaså en bok om kvinnor som uttrycker sig genom idrott, den fick jag klara mig utan. Även om jag kommer utnyttja min Frequent Flyer-status med rätt till extra bagage på hemvägen så kanske jag inte ska överdriva boklasten....
Och nu ska jag verkligen sova! Alldeles själv i min stora säng, kanske inte vore så dumt att inte vara ensamresenär i alla fall... Motorvägen intill hotell-lodgen kan säkert störa vissa, själv tror jag att det entoniga bruset är mer sövande än korsningen med trafikljus och ständiga inbromsningar utanför vårt fönster hemma. Har visst blivit stadstjej jag.
Saturday 21 April 2012
Monday 9 April 2012
Annandag påsk
Grönska i Bois de Vincennes, fångar tillfället med veckans enda regnfria (förmid)dag. Inga 10 mil inlines denna vecka.
posted from Bloggeroid
Thursday 8 March 2012
Thursday 23 February 2012
Ny telefon
Ja, jag sitter här och knapprar på min nya telefon, ersättaren av samma modell som min gamla (för andra gången! ) sedan den flippat ur. Lagom två månader innan garantin går ut och innan jag tänker byta operatör till den som halverar allas mobilräkningar och skapat en buzz och mediahausse nästan lika effektivt som DSK.
Men det är ju nu totalt ointressant. Något viktigare måste ju ha hänt sedan jag plitade här för två månader sedan. Annars, stackars flicka, vore det dags att skaffa ett liv! Jodå, det har varit jul och nyår, vi har varit på telemarksläger, jag har rest till USA och till Sverige, ska mot Genevetrakten nu i helgen och ser fram emot en lyxigt impulsartad helg i Norge med mor om ett par veckor. Nog rör det på sig!!
Inlinesåkningen pågår nästan som vanligt, vädret är förstås lite osäkert men det är bara regn, inte kyla, som stoppar. Mina kollegor brukar förundras över att jag som kommer från Sverige alltid kan vara så frusen av mig. Jag brukar svara att jag har ju nu lämnat mitt land av en anledning. Men det är inte riktigt sant. Det gäller bara att det är RÄTT kyla. Den där fuktiga, krypande kylan som smyger sig in i märgen är högst otrevlig men hög klar himmel och minus tio (extremt i det här landet), det är grejer. Framförallt när man får gå in:)
Inlines ja, en gång snöade det faktiskt när vi åkte. Det är, tro det eller ej, bättre än regn ty vägvaban blir inte lika blöt. Men nu är våren på gång, såpass att vi styr turerna utanför stans gränser. Som igår, en tur på 36km sydväst om stan. Jag befann mig ensam tjej med sex män i Boulognerskogen långt efter mörkrets inbrott igår. Den som känner trakten vet att där är icke rekommenderat att traska runt om natten men det var ju just de sex männen, och de åtta hjulen, som gjorde det hela till ett ganska ofarligt företag.
Förberedelser pågår inför det som blir historiens första orienteringstävling inom Paris stadsmurar, ett sprintmästerskap i den vackra parken Buttes-Chaumont i september. Jag är banläggare och det ska bli väldigt roligt men jag får erkänna att prioriteringar måste göras för att få tiden att räcka.
Imorgon ska jag för första gången i mitt liv hämta upp ortopediska sulor hos fotspecialisten. De senaste tio årens avsaknad av seriös stretching börjar sätta sina spår i knäna. Märkligt. Fotdoktorn menade dock på att för mig är det inte stretching utan ett mirakel som krävs. Kinesoterapeuten (eller vad det heter på svenska) var inte fullt så drastisk i sitt ordval men bekräftade att jag väl inte tillhörde eliten i böjlighet.
Och nu..är tåget franne, allt för idag!
Men det är ju nu totalt ointressant. Något viktigare måste ju ha hänt sedan jag plitade här för två månader sedan. Annars, stackars flicka, vore det dags att skaffa ett liv! Jodå, det har varit jul och nyår, vi har varit på telemarksläger, jag har rest till USA och till Sverige, ska mot Genevetrakten nu i helgen och ser fram emot en lyxigt impulsartad helg i Norge med mor om ett par veckor. Nog rör det på sig!!
Inlinesåkningen pågår nästan som vanligt, vädret är förstås lite osäkert men det är bara regn, inte kyla, som stoppar. Mina kollegor brukar förundras över att jag som kommer från Sverige alltid kan vara så frusen av mig. Jag brukar svara att jag har ju nu lämnat mitt land av en anledning. Men det är inte riktigt sant. Det gäller bara att det är RÄTT kyla. Den där fuktiga, krypande kylan som smyger sig in i märgen är högst otrevlig men hög klar himmel och minus tio (extremt i det här landet), det är grejer. Framförallt när man får gå in:)
Inlines ja, en gång snöade det faktiskt när vi åkte. Det är, tro det eller ej, bättre än regn ty vägvaban blir inte lika blöt. Men nu är våren på gång, såpass att vi styr turerna utanför stans gränser. Som igår, en tur på 36km sydväst om stan. Jag befann mig ensam tjej med sex män i Boulognerskogen långt efter mörkrets inbrott igår. Den som känner trakten vet att där är icke rekommenderat att traska runt om natten men det var ju just de sex männen, och de åtta hjulen, som gjorde det hela till ett ganska ofarligt företag.
Förberedelser pågår inför det som blir historiens första orienteringstävling inom Paris stadsmurar, ett sprintmästerskap i den vackra parken Buttes-Chaumont i september. Jag är banläggare och det ska bli väldigt roligt men jag får erkänna att prioriteringar måste göras för att få tiden att räcka.
Imorgon ska jag för första gången i mitt liv hämta upp ortopediska sulor hos fotspecialisten. De senaste tio årens avsaknad av seriös stretching börjar sätta sina spår i knäna. Märkligt. Fotdoktorn menade dock på att för mig är det inte stretching utan ett mirakel som krävs. Kinesoterapeuten (eller vad det heter på svenska) var inte fullt så drastisk i sitt ordval men bekräftade att jag väl inte tillhörde eliten i böjlighet.
Och nu..är tåget franne, allt för idag!
posted from Bloggeroid
Subscribe to:
Posts (Atom)