L'avant-dernière nuit

När jag klickade på nytt inlägg fastnade ögonen en kort sekund extra på bloggrubriken och det känns extra sant just nu. "La prochaine étape". Golvet här hemma har börjat belamras med pappkassar och halvpackade väskor jämte halvtömda skåp och lådor. Defragmentering kanske man kan kalla det? Eller helt enkelt bara flytt. På onsdag går lasset från 14:e till 20:e arrondissementet, från 16 till 46 kvadrat, från heltäckningsmatta till parkett, från känt till okänt. Och det känns alldeles utmärkt! Jag kan dock inte låta bli att tänka på att det är tolfte lägenhetskontraktet på åtta år som jag signerar. Tre i Frankrike, tre i Schweiz och resten i Sverige…

Väder och hälsa tillät äntligen årets första måndagstur på inlines, en sliten kropp protesterade först men blev nöjdare och gladare alltsom kilometrarna tillryggalades. Se kroppen har minsann ingen rätt att vara trött, om den tar över fyrtiofyra minuter* på sig att pallra sig runt "Les 10 km du 14ème" så has inget förbarmande.

Igår kväll var det också middag med A-K och G, hemskt trevligt och jag hoppas passförfarandet ordnade till sig för dem.

*44.13 nettotid, resultatlistan ljuger dock och säger 44.21… Lögn och ont förtal.

Dåligt uppdaterad

Jag är en dålig bloggare för tillfället. Den som vet var den ska leta kan dock hitta livstecken på annat håll…

Men det händer saker. Det jobbas, gås på kurs, träffas vänner, äts piller (nej mamma, ingen fara), och tränas lite lagom. Eller lite mindre än lagom. Förhoppningsvis är det uppehåll imorgon så vi - äntligen - kan defilera nerför Schamps Ilajses på inlines. Helgen börjar i övrigt bokas in, med belgiskt möte på lördagkvällen och ett svensk dito på söndagkvällen. Sedan är det ytterst få dagar kvar tills flyttlasset går till det tjugonde…

Åsså sjunger vi alla för lilla mamma; "Hipp hurra för Bamse..mor, som är så snäll och...och...rar!"

Meddela mig från Paris

Ja, det känns ungefär så och jag vet med mig att jag har varit ytterst dålig på att skriva såväl här som svara på mail. De senare börjar rödflaggas för att jag inte ska glömma dem. Men allt är bra, det jobbas på och händer grejer runt omkring. Just nu har tyvärr kombinationen blöta gator och fredag inträffat vilket innebär inställd inlinestur, men det går ingen nöd på mig för träff är stämd med O på metron och vi ska åka till Montmartre och äta efterrätt. Det vill säga crêpes från en crêpes-truc. Det senare torde rimligen vara den franska motsvarigheten till korv-moj.

Meddela mig från Tignes

Här åks det skidor och för att kompensera för mitt dåliga avhörande till nyfikna familjemedlemmar och andra skrivs här ett litet blogginlägg från hotellrummet. Telemarkstekniken satt bättre än väntat och låren gör mindre ont än befarat (men likväl ont - snälla nån...). Det har varit riktig lyx, de två första dagarna hade jag privatlärare men idag ansågs jag kapabel att åka med de andra och det var ju inte fy skam det heller. Backarna är bra och det är gott om snö. Så gott om det att det är hyfsat hög lavinvarning men det oroar inte mig som snällt håller mig i pisterna. Vädret var strålande igår efter en inledande dag i dimma och snöfall, idag var det varken bu eller bä. Möjligen lite mer bu.

I övrigt är det alldeles utmärkt, maten är bra och hotellet trevligt. Lite i överkant charteraktigt i min smak men vi håller oss ändå i vårt gäng som är en härlig mix människor. Mitt skidmissionerande verkar hittills ha ett gott utfall, kanske till och med visst övertag för längdåkning trots att det regnade när vi testade i La Vattay i lördags. Detta möjliggjordes tack var P hos vilken jag och J fått bo en natt, vars skidor vi lånade och som lät oss åka med från Gex till Tignes. Stort tack.

Ja, det finns massor att skriva om kära återseenden och välkommet miljöombyte mm mm men nu är det strax matdags.

Ring ut det gamla. ring in det nya

Japp, det gjorde jag. Ringde ut den gamla telefonen och ringde in den nya ersättningsdito (samt ringde upp abonnemanget). Som tur var innan jag glömde bankkortet i en kontoupplysningsautomat. Jodå, 2007 slutade bra. Det bäddade ju i alla fall för att 2008 ska börja bättre (ja, kortet är åter).*

Mitt internet fungerar ännu icke så har jag varit mycket sporadisk på att skriva men ett inlägg om nyårshelgen blir det i alla fall.

I lördags var det hashing med Paris Hash House Harriers, även om det inte blev någon riktig Hash utan enbart jogg. För första gången kände jag att Paris kanske är en internationell stad trots allt; en amerikansk ingenjör på genomresa till sitt arbete i Bahrein, en semestrande projektledare från Google i SF, en sedan 30 år parisboende australiensisk stridspilot osv. Riktigt kul!

Söndagen innebar kyrkbesök i Svenska kyrkan (jag håller på bli stammis!) och teater i form av Beatles Story. Bra föreställning men som sagt med det snöpliga slutet att telefonen blev kvar.

Nyårsfirandet blev på en restaurang med J och vännen F, även det mycket bra. Fadern hade ofinheten att ringa och väcka vid ettiden dagen efter men som tur var kunde jag somna om. Funderade ett tag på om kajerna skulle vara stängda för biltrafik denna helgdag; det hade de varit om ens morgon tagit fart innan det började mörkna...

Till min glädje är O tillbaka i staden och det blev etiopisk mat och lösande av världsproblemen igår, gott gott och trevligt trevligt.

Nu närmast står ännu en dags arbete på schemat, därefter bär det på lördag morgon iväg till Tignes för en veckas telemarkskurs. Färden går via Jurabergen och längdåkning där med CERN-folket!

*Tänk, 2008. Min första blogg hette cern2006, efter ett haveri kunde jag byta till 2007 och nu är årtalet borttaget ur namnet...