Jag är en dålig bloggare för tillfället. Den som vet var den ska leta kan dock hitta livstecken på annat håll…
Men det händer saker. Det jobbas, gås på kurs, träffas vänner, äts piller (nej mamma, ingen fara), och tränas lite lagom. Eller lite mindre än lagom. Förhoppningsvis är det uppehåll imorgon så vi - äntligen - kan defilera nerför Schamps Ilajses på inlines. Helgen börjar i övrigt bokas in, med belgiskt möte på lördagkvällen och ett svensk dito på söndagkvällen. Sedan är det ytterst få dagar kvar tills flyttlasset går till det tjugonde…
Åsså sjunger vi alla för lilla mamma; "Hipp hurra för Bamse..mor, som är så snäll och...och...rar!"
5 comments:
Tack för sången, var det den jag hörde så välsjungen på franska häromnatten?? Piller? Christianssons? Kram!
Claes le souris d'Escalade? Njae, inte riktigt:)
Och nog är det christianssons som dyker upp!
Nedför Champsen? Huuu. Lika hemskt som att bli väckt mitt i natten av punschglada korister, eller vad säger du Eva?
Tycker inget verkar hemskt. Att bli väckt var bara trevligt när jag väl förstod vad det handlade om. Tack för fin sång. Att åka inlines i Paris är en dröm, om än inte i Erikas tempo, men med söndagsgänget vore det kul. Ha de´ bra Ola.
Ett visst talespråk om äpplen och päronträd gör sig påmint... :) Skönt att slippa skämmas för väckningen i alla fall.
Post a Comment