All still good!

Jag återkommer, lovar! Mycket bra dag igen, men fullspäckad.

posted from Bloggeroid

Kortis

Allt gott, ville bara säga det och att jag återkommer imorgon!

posted from Bloggeroid

La traversée, eller Vatten, vatten, bara vanligt vatten.

La traversée, överresan, är att resa över floden Congo mellan Kinshasa och Brazzaville, två städer där vattnet är ständigt närvarande i form av världens näst största flod efter Amazonfloden (avseende vattenflödet). Den resan gjorde vi idag, en expedition som förenklades något tack vare nyttiga kontakter som hjälpte med visumprocesserna. Ibland är ett kongolesiskt pass mer gångbart än ett svenskt, konstigt vore väl annat. Faktiskt hade jag lite problem att komma in i landet i söndags kväll; Sveriges medlemskap i EU är tydligen inte så känt härnere och de ville se mitt uppehållstillstånd i Frankrike. Något sådant har jag aldrig haft, men det löste sig ganska snart. Inte helt dumt faktiskt att bära ett kongolesiskt efternamn här. Vi hade också turen att få en snabb liten motorbåt som tog oss över på inte mycket mer än fem minuter. Fartvinden gjorde att det slet rejält i hår och prylar, men vi fick i alla fall flytvästar som verkade någotsånär funktionella dessutom.

Full gas ut ur Kinshasas hamn

Kinshasa skyline, som skiljer sig något från sin granne med fler höga byggnader.

Besöket i Brazza blev kort men det var ändå roligt att se en annan stad. Tiden var för kort för att jag verkligen skulle hinna skapa mig en uppfattning, men jag har diskuterat litegrand med folk här angående skillnaderna mellan städerna. Det kanske är basfakta för många, men en av grundförutsättningarna för en hårddragen jämförelse torde vara att RDC (Kongo Kinshasa) är kapitalistiskt, emedan RC (Kongo Brazzaville) är socialistiskt. Någon menade på att Brazza har förändrats mindre, medan det i Kinshasa byggs mycket och finns goda möjligheter till avancerad sjukvård, tillgång till moderna faciliteter såsom internet etc - för den som har de ekonomiska resurserna vill säga. Jag undrade om det samtidigt var så att de fattiga i Brazza har det bättre ställt än de fattiga i Kinshasa men svaret på det var att en fattig i Kinshasa fixar alltid mat på något vis, till skillnad från sin granne. Jag vågar inte äventyra mig längre i någon sorts sanningsenlig jämförelse; allt jag skriver är baserat på hörsägen så den som verkligen är intresserad hänvisas vänligt men bestämt till säkrare källor :). För att dra ner analysen på en lägre nivå åkte vi förbi en tygmarknad som imponerade mycket, jag hoppas kunna finna en dito i Kinshasa och äntligen få hem ett av de färgstarka afrikanska tygerna (och nu gör jag det där generalfelet att säga afrikanska när jag kanske egentligen borde säga kongolesiska..)!

Utsikt över västra delarna av Brazzaville från den mycket trevliga lunchrestaurangen.

Utsikt mot Kinshasa från samma restaurang.

Efter en mycket god och framförallt scenisk lunch vid flodens kant var det dags för hemfärd. En sista iakttagelse; jag upplevde prisnivån på restaurangen något lägre här än i Kinshasa, men fortfarande är det priser som är helt ouppnåeliga för den allra största majoriteten av befolkningen. Det är verkligen som jag hade hört innan, att här finns två olika världar: en för de som har och en för de som inte har.

Återigen gasen i botten, nu med Brazzavilles hamn i bakgrunden.

Reguljär passagerarfärja på väg mot Kinshasa. Jag hoppas ingen såg hur
jag tog kort men i så fall var de långt bort för att uttrycka sin irritation...

En suddig bild (sista gången jag använder den digitala zoomen på kameran)
som visar hur dessa färjor rör sig i grupp om tre.

 

En ö mitt i floden på väg mellan världens två mest närbelägna huvudstäder

Ankomst till Kinshasas hamn.

Ännu en mycket bra dag till ända, dags att gå till sängs och fightas med myggen!

Fot(o)genisk...?

Periplerna i det forna Leopoldska rikets huvudstad fortsätter. Vi har hälsat på gamla och nya bekanta, utforskat en modern stormarknad och förberett lite formaliteter inför morgondagens besök i Brazzaville. Ingen annan stans i världen finns två så närbelägna huvudstäder.

Folk är överlag mycket trevliga och hjälpsamma. Mina kunskaper i lingala är mycket begränsade, men å andra sidan blir folk mycket glada av att en uppskattar deras inhemska mat. För mig är det alldeles självklart att inte äta pasta och sås, utan manioc och rökt fisk. Ett lands gastronomi torde vara bland det mest levande av dess kulturarv.

Men visst finns det undantag. Kongoleser tycker tydligen inte om att man fotograferar dem utan deras medgivande, och det kan jag ju förstå. Men låt säga att de tycker Verkligen inte om det. Jag fick syn på bilen på bilden nedan och som ni kanske förstår ville jag genast ta en bild:



Jag tog två bilder och på den här zoomade jag ordentligt. Så ordentligt att jag inte märkte att i mitt objektivs blickfång fanns en fotgängare. Han blev rejält uppretad och kom fram och började slå på bilrutan, snabbt ackompanjerad av två vänner. Jean kunde vifta så gott han ville att jag minsann tagit kort på glassbilen; chauffören fick vackert starta bilen och köra mot rött för att komma undan. Själv vågade jag inte ta någon mer bild sedan, och missade även idag Dag Hammarskjölds bro, rest 2009 under kinesisk försorg, som så mycket annat här.

Innan denna incident lyckades jag dock någorlunda diskret sno åt mig några bilder genom bilfönstret, alltid i hopp och viss omsorg att inte fokusera på någon enskild. Men ändå, det tål att sägas att personerna på bilderna har ingen anknytning till texten.


Bild in på en gata i ett enklare kvarter (camp), kantat av marknadsstånd.


Kineserna står bakom det mesta inom konstruktion här.


Bild från en bibelskola, som tydligt visar var vi är i alla fall!

Jag ber om ursäkt för att alla bilder hamnar i slutet, jag är inte helt hemma med min blogg-app och kan inte flytts runt dem. Framförhållning vore bra i skrivandet :)

posted from Bloggeroid

Rik dag

Dagen har varit mycket rik, nästan så jag undrar om jag verkligen har ord att beskriva den.

Höjdpunkten var ändå att stiga in i storstugan hemma hos J's familj och först höra deras utrop vid åsynen av den icke väntade äldste sonen, och sedan hur intensiteten i dessa rop mångdubblades när de såg att han inte var ensam... Välkomnandet blev varmt och mycket kärt.

Timmen är nu sen och orden fattas mig, jag stannar därför där men postar några bilder från dagen. Någon fotograf blir jag nog aldrig och idag fattas både kvalitet och kvantitet. Har i alla fall bytt till min gamla telefon för att få lidligt bra bildkvalitet.


En gatukorsning. Passagerare i öppna dörrar eller på biltak förvånar ingen.


En tjusig liten gul fågel...pappa?


Stark internationell närvaro.

posted from Bloggeroid

Trafikstockning

Ordet trafikstockning har fått en ny bemärkelse. Ty när bilar i sisådär fem-sex led (inkluderat dem som tagit till motsatt körfält och därmed prejar ut mötande trafik från vägen) samsas med fotgängare, mopeder som transporterar hela familjer, militärer, poliser med gevär (oops där stötte vi i bilen framför litegrand), för att komma över en bro med två filer...då blir det kaos! Dessvärre är det becksvart, vilket det varit i alla fall sedan klockan sju, så fotona blir inte bra. Vill ju inte reta upp folket som går mellan bilarna och låta dem se med en blixt att jag fotar.

När vi sedan körde på i hyfsad hastighet, säkert nära hisnande 70km/h, och där korsade folk oförskräckt vägen fram och åter. Inga gatljus och reflexer vet de nog knappt vad det är...

posted from Bloggeroid

Söderut

I skrivande stund, som inte sammanfaller med läsande stund vilket ligger i sakens natur (eller i alla fall regelverk), närmar jag mig med bestämda steg..vingslag..motorvarv Sahara. Namnen som skymtar förbi på ruttkartan är exotiska, såsom Tripoli och Conakry. Mina bröder är i en öken, jag flyger över annan. Jag har just insett att jag för första gången ska korsa ekvatorn. Funderar på om jag någonsin varit norr om polcirkeln men tror inte det. Efter ekvatorn finns lika mycket jordklot kvar. Den insikten torde påminna lite om den stockholmaren får, som åker till Östersund och tror sig i de nordliga av landet men faktiskt bara är halvvägs.

Har inte hunnit tänka så mycket på den här resan men ser väldigt mycket fram emot att upptäcka ett nytt land, i en ny kontinent...som en ny värld nästan!

posted from Bloggeroid

Ombordstigning

Nu går vi på planet mot Kinshasa! Lätt slitna efter hemkomst från ett bröllop kl 3 i natt efter 20 mils färd. Någon timmes sömn och here we go!

posted from Bloggeroid

Väckelse

Knack knack! Nån där? Japp, jag ska nog till att väcka bloggen till liv i alla fall en vecka eller så. På söndag bär det för allra första gången för min del av till Kinshasa, och det kan jag ju inte låta bli att skriva om! Dock är själva resan något av en överraskning för delar av familjen där, så notiser på Facebook är bannlysta. För att jag ska få mitt lystmäte stillat vad gäller utrymme i cyberspace får jag helt enkelt uttrycka mig här.

På återseende!

posted from Bloggeroid