Om man är riktigt tålmodig eller bara inte har något vettigt för sig så kan man roa sig med att försöka identifiera mig på min "personliga maratonfilm". Det var filmteam längs banan som fångade löparna på bild kontinuerligt, detta har de sedan utifrån löparnas passertider klippt ihop till ett gäng filmsnuttar, unikt för varje löpare. Eftersom valet av filmsekvenser alltså gjorts baserat på tid och inte på nummerlapps-igenkänning (vilket ändå ter sig smått omöjligt när man ser bilderna) är det inte helt lätt att urskilja löpare. Jag har dock hittat mig själv på partiet 21,1 km (man kan välja avsnitt i övre vänstra hörnet om man inte vill se alla), vid 25km, 35 km och vid målgång, både före och efter. Det är inte helt lätt att se men jag springer i ljusgrön t-shirt med svart tryck, blåa korta cykelbyxor och en vit keps. Samt stor hårtofs såklart:)
3 comments:
Jo, jag tror bestämt att jag såg dig. Stackars lilla tös....
Jag har nu sett dig på flera ställen, min spontana reaktion, så mycket folk och så trångt.Måtte var skönta att vara i mål.
Du verkar ha lite för mycket tid över i ditt doktorandprojekt... :P
Post a Comment