Men jag lider inte av depression för det. Nej, på det stora hela får jag vara nöjd med min halvmara. Min nedklassning från 1.35 till 1.50-gruppen visade sig välbehövlig men jag hade kunnat satsa 5 min bättre, slutresultatet blev 1.43:51. Det var min tredje halvmara och fyra minuter sämre än den första (Lausanne oktober 06) ,nio minuter sämre än den andra (Genève maj 07). Å andra sidan, sedan halvmaran i maj har det inte bara passerat tio månader utan även ett nytt land, ett nytt jobb inklusive påbörjade doktorandstudier, många kilometer inlines, två lägenheter och - förmodligen allra viktigast - otaliga restaurangbesök. Samt ett glas vin eller två...
Resultat var således dåligt relativt tidigare resultat men godkänt relativt dagsläget. I resultatlistan har jag plats 209 bland seniordamerna men det är officiell tid och från den kan jag dra bort sju minuter; tiden det tog att nå startlinjen från där jag stod. Ctrl+C, ctrl+v i Excel ger att min reella tid placerar mig på en plats 150 av dryga 2300, med antagandet att ingen som officiellt hamnade på plats 400+ var snabbare än jag (orkade inte leta vidare, måste ju jobba med). Det antagandet är kanske lite grovt men jag blundar för den delen av sanningen.
Nu ny arbetsvecka, ikväll kommer broder A på middag. En kvällstur från den svenska till den franska huvudstaden så att säga. Har inte setts sen i augusti så det ska bli mycket mycket roligt.
1 comment:
Om det är dig till tröst så kan jag säga att jag knappt klarat en halvmara i Paris på 1.43, ens om jag kört bil... eller framför allt inte då!
Post a Comment