Jag tänker mycket på vad jag ska skriva om på bloggen; denna liksom dess syster, men det blir liksom inte riktigt tid. Eller om jag inte tar mig tid snarare. Långhelg har det i alla fall varit och ganska mycket tid har gått åt till att få ordning på torpet. Sommarvärmen till ära är vinterjackorna undanstuvade i det minuskula källarförrådet, och fönstren gapar tomma då alla gardiner är tvättade.
Det skulle kunna varit en enormt sportig helg, men vi eliminerade bort 96km-inlinesturen igår. Det var nog bra, lördagens Paris-Versailles satt i benen och kändes på röda axlar. Fint var det dock! På sportfronten verkar ett stort missförstånd smugit sig in i och med Stockholm Maraton. Av någon outgrundlig anledning tror de att jag ska vara snabb och med mitt startnummer ska jag iväg i första gruppen kvinnor efter de seedade. Grundat på gamla prestationer alltså. Startbeviset ramlade in för några dagar sedan och allt var på engelska och tyska ety jag anses som utlänning.
Jag har haft en tydlig déjà vu-, eller déjà vécu- upplevelse och slogs igår av hur instinkter kan rotas djupt. Igär var jag på IKEA och inhandlade bland annat ett hemskt gulligt och mjukt gosedjursmarsvin. Kunde inte låta bli. Senare på eftermiddagen när min blick landade på detta marsvin på högen med nyvikt tvätt i soffan där jag själv placerat det minuterna innan, slogs jag av "nej, jag har glömt Mymlan i soffan, måste sätta tillbaka henne i buren!". Det är över tio år sedan Mymlan dog…
4 comments:
Jag har fortfarande en film med något av marsvinen, som lufsar runt på köksgolvet, omgivet av sina små ungar..... Och en halvbror till barnafadern den gången går i sjuan nu!
Oj min kommentar försvunnit? Men där stod att jag log varmt över déjà vécu- upplevelsen samt att det gör ont i mig när jag tänker på maran - ja jag vet det är inte jag som ska springa
Mina två tjejer ligger just precis nu i min säng och myser...
SLuta tänka och börja skriva!
Post a Comment