...närmare bestämt 05.30, samlades vi ett gäng i morse vid Porte Maillot för en inlinestur Paris-Dieppe, 180 km. Varje människa med visst matematiskt sinne inser att jag inte kört 180 km på förmiddagen och nu sitter hemma vid datorn klockan halv två och bloggar om det. Nej, pga yttre omständigheter var jag bara borta under morgonen och vände redan efter 30 km. Men även om jag inte kommer till havet som de andra fick jag se vatten - dimtäckt sådant - då vi körde längs Seines stränder vid sjutiden.
Att jag är hemma möjliggör Hashing, samling om 35 minuter vid Château de Vincennes; trots att jag vet jag kommer få stressa sitter jag här och skriver klart. Time optimizing.
Arla är annars ordet för dagen. Häromdagen låg en avi i brevlådan för ett skrymmande paket, oviss om vad det var gissade jag på en nygjord bokbeställning. Eftersom jag har lite svårt att hinna till posten under dagtid skickade jag mitt bud för uthämtning och på frågan om vad det var: "nåt rött luddigt, typ nåt för barn, det ligger i bilen". Inte blev jag klokare av det men idag blev jag éclaircie i detta spörsmål. En röd Arlakossa! Min önskan har hörsammats, hjälpsamma släktingar har ätit grädde och nämnda mejeri har imponerat genom att bekosta frakten till utriket. Av erfarenhet vet jag att de skickar sina receptbroschyrer vilket är en trevlig fläkt från hemlandet (ack så svårt att få tag i Skagenpanna på Franprix dock), men jag vågade inte ta kossan för givet. Nostalgiskt förklarade jag kossans innebörd, t ex de första stapplande försöken att läsa på mjölkpaketens baksida. LP-skivan med Arla farm som jag förärades på en tävling i Alingsås för en herrans massa år sedan lämnade jag därhän med risk för att verka alltför insnöad... I alla fall, tack alla inblandade!
Och nu..rusa rusa till Hashingen!
1 comment:
Det där med att verka insnöad pga sitt skivval kan nog vara något ärftligt....
Post a Comment